Vi tar reda på varför våra bloggare skilde sig, hur det gick till och hur de mår idag!
Nästa bloggare att lära känna bättre är – MALIN
VARFÖR?
Varför skilde ni er, vad eller vilka var anledningarna?
– Vi gifte oss för att det kändes mest rätt i situationen som var just då. Men äktenskap skall byggas på något helt annat än samhällets förväntningar.
Varför tror du att ni inte lyckades hålla ihop förhållandet?
– Vi hade inte ”vårt liv” innan föräldrarollen att falla tillbaka på när småbarnsåren sög mycket lust och tid från oss.
Om det var du som tog beslutet att det var bäst att gå skilda vägar – hur tog du upp det?
– Vi pratade mycket på mitt initiativ under flera år innan det definitiva beslutet togs. Men tillslut satte vi en deadline på hur länge vi skulle kämpa. Under tiden kämpade vi men när deadlinen närmade sig så insåg vi att vi fortfarande stod kvar där vi gjorde innan vi började kämpa för att slippa skilsmässa.
Hur kände du när du förstod att det faktiskt skulle bli så – att ni skulle skiljas?
– Fruktansvärt ensam och rädd.
Funderade du någon gång över vad alla andra skulle säga och tycka om att ni gick skilda vägar – hur gick dina tankar i så fall då?
– Tänk att man kan låta andras eventuella tankar och åsikter påverka så ofantligt mycket som det påverkade mig. Men jag ville så gärna att alla som under våra första år sagt till oss att vi fick vara glada om det fungerade ett tag och om vi skulle kunna vara överens sedan när det tagit slut, skulle ha fel. Det var förutskrivet i omgivningens bedömning av oss. Vi blev gravida på typ 3:e dejten så det var klart att vi hade en uppförsbacke men den kom inte på oss förrän efter ett par år. Men jag ville så gärna att de skulle ha fel. Alla de andra skulle ha fel! Vi skulle klara det här och fira 50-årig bröllopsdag så småningom. Det hade kunnat bli så, men då hade vi inte varit lyckliga. Lycka och mammarollen fick mig att våga tro på att jag gjorde rätt även om det gjorde ont.
BARN/EKONOMI
Vad kände du inför att leva ensam med barnen efter skilsmässan innan du visste hur det skulle bli?
– Jag var livrädd och som en stor plockepinn-hög inombords. Allt var påfrestande och skrämmande. Men barnen visade mig att jag kunde. De kunde le, de kunde gråta, de kunde prata, vi kunde leka och vi var mätta efter att vi varit hungriga. Vi kunde klara oss fast vi bara var 3.
Vilken var din största oro inför hur barnen skulle må när ni skilde er?
– Det fanns och finns många saker att oroa sig för. Men min strävan är att de skall känna att jag gjorde och gör mitt bästa. Så när jag inte litar på att jag gör mitt bästa blir jag orolig och rannsakar mig själv med hjälp av andra. För jag vill kunna stå rak i ryggen om barnen kommer till mig som vuxna och ifrågasätter mig eller deras barndom, jag vill veta att jag gjort det bästa jag kunde!
Hur löste ni boendet i och med skilsmässan?
– De 3 första månaderna innan jag hade fått min lägenhet valde vi att barnen skulle få behålla sin trygga värld hemma i vårt gemensamma hem. Så vi pendlade varannan vecka mellan barnen i vår lägenhet. Sen när min lägenhet var möblerad och barnen kunde få ett till hem, då började vi med varannan-veckasboende för barnen.
Hur mår dina barn idag, hur har de reagerat på det som hände?
– Mina barn har reagerat väldigt olika på skilsmässan. L hon bara hänger med. S har mycket mer tankar och funderingar och frågor. Men han vågar fråga och vågar prata så de gånger han tycker att livet är orättvist mot honom, då får han känna det samtidigt som mamman ligger bredvid och klappar honom på ryggen.
Hur gick dina tankar inför att ansvara själv över ekonomin framöver?
– Stolthet. Hemskt jobbigt att behöva erkänna att stolthet tyvärr är den första tanken som slår mig. Men jag vill bevisa att jag kan klara mig själv. Att jag kan göra allt som alla andra gör. Fast de har andra livssituationer. Stoltheten styr ibland över förnuftet men då kan jag i alla fall bara bli arg på mig själv och inte på någon annans ekonomiska beslut.
FRAMTIDEN
Hur känner du idag inför framtiden?
– Framtiden känns oerhört spännande. Jag har så många möjligheter. Och sådant driv att nå mina mål och uppfylla mina drömmar.
Var du orolig över att aldrig kunna älska igen?
– Jag var väldigt mycket mer orolig över att aldrig bli älskad igen. Men för ett par veckor sedan fick jag höra väldigt kloka ord av en vän med samma erfarenhet som mig själv. ”Män kan komma och gå, men inte mina barn, du kan bara lita till 100 % på att de alltid kommer finnas för dig”. Det gör att jag vågar släppa in Kärleken och tro på den men alltid med fokus på att mina barn alltid förtjänar det bästa. Så Kärleken är bara aktuell om den ger mig och mina barn det bästa! Har man en gång skilt sig och tagit det tuffa beslutet att lämna barnens andra förälder har man intagit den ståndpunkten och lär förmodligen alltid behålla den.
Är du annorlunda i ditt förhållande idag, vad gör du annorlunda?
– Jag är oerhört annorlunda. Men det bör ju vara en självklarhet att man lär sig mer om sig själv och om relationer människor emellan så det vore för mig konstigt om jag inte skulle ändrat på mig. Jag prioriterar annorlunda nu. Vågar göra nya saker och prova på att göra gamla saker på ett nytt sätt. Jag har blivit modigare och mer avslappnad till livet.
Nu när du har allt det här bakom dig – känner du dig stärkt eller fortfarande ledsen över det du varit med om?
– Jag kommer alltid vara ledsen å mina barns vägnar att inte vår kärnfamilj kunde hålla ihop på ett lyckligt vis hela deras liv. Men jag är inte ledsen över att jag valde att skilja mig. Jag vet att jag har gjort ett val som i längden gör mig och barnen starka, som individer och ihop. Och nu har de dessutom fått ytterligare en vuxen person att luta sig mot när det stormar inombords eller runt om kring i och med Kärleken. Det är något jag saknade när jag var liten, jag som växte upp i en kärnfamilj.
Lämna ett svar